vassse

Trodde aldrig att du skulle kunna orsaka så mycket smärta, trodde på något sätt att du aldrig skulle lämna oss.Vi trodde att du var hur stark som helst, vi trodde aldrig att du skulle sluta klara allting. Du orskar ett enormt hål i mitt bröst som jag inte vet hur jag ska fylla. Jag har gjort mitt bästa för att gå vidare för att orka. Men precis när jag tror att jag har klarat de, så öppnas hålet igen. Jag förstår inte......jag vill inte förstå....smärtan är för mycket för mig att klara av!

                                                  Vila i frid farfar vi ses snart igen<3